Mary Amanda

Jag börjar märka att jag blir mer och mer missförstådd här i bloggen. Och det är inte bara av en tillfällighet eller för att jag utan mening är otydlig, utan för att jag har en viss attityd. Jag tänker inte riktigt på att ganska många läser, och om inte min farsa läser den så läser väl fan den. Eller något. Kanske borde börja tänka lite mer på vad jag skriver, men det är så kul att vara lite småkaxig sådär, det är ju lite min grej.. Det är ju lite vad själva bloggandet för min del går ut på. Att försöka vara någon man inte riktigt kan vara i verkligheten, kanske.

Det är inte bara att jag blir missförstådd, det är att jag skriver dumma saker. Som att klanka ner på en stackars frisör för att jag blev missnöjd med mitt hår. Eller att nämna saker som inte behöver nämnas egentligen. Eller att förklara någonting på ett dåligt sätt bara för att det ska låta kul, ibland på andras bekostnad. 

Vet inte riktigt hur mycket jag ska bry mig om kritik jag får, kanske inte ska ta det så allvarligt. Än så länge har ju inte något allvarligt hänt. Men det kan ju göra det inom en snar framtid, speciellt i takt med att jag tar ut mer och mer aggressioner här i bloggen. Det måste jag passa mig för. Var bara tvungen att ventilera mig.

Försök att inte ta allt jag säger på sådant jävla stort allvar, det blir bara fel då. När ni får en negativ tanke om mig, tänk på att jag kanske bara ville vara lite rolig eller kaxig, eller så kanske jag rent utav ljög.

Puss