Mary Amanda

Jaha, nehe.. Dags att skriva nåt skit här igen då. Var ju ett tag sen. Men hatar att varenda gång jag ska uppdatera så är det nåt eller någon som stör, o jag kan inte skriva när nån tittar på, eller så vet jag inte vad jag ska skriva. Jag känner typ begränsningar. Jag vill inte skriva för mycket. Tänker inte låta den här bloggen vara min psykolog. Sen vill jag inte att vissa människor, mest 1 person, ska veta vad jag gör. Den ska inte sitta inne o spana o hålla koll på mig, den ska inte veta nåt om mitt liv o vad jag gör.. Men det blir ju så ändå när jag lägger upp bilder o sånt. Det blir ju så ytligt också.. "Idag var vi på skansen... blogg.se-appen funkar inte... Jag ska va me Pablo i helgen.." and so on. 

 

Bloggar jag gillar, är bloggar där personen som skriver är ärlig och öppen, helst lite personlig eller privat till och med. Det finns en blogg som är så som jag har följt i typ 3 år. Men jag vet inte om jag pallar vara så utlämnande. Man måste tänka på konsekvenser också. Alla kan ju faktiskt läsa.. Vem fan som helst. O det vill man ju inte.

 

Jag vill ju inte skriva något negativt eller jobbigt som händer i mitt liv. Det är faktiskt så hemskt att det finns människor som skulle rent utav gotta sig i det. Och det pallar jag inte. Även om jag vet att mitt liv är typ ultimat, och den personen vet det också.. Jag har min familj, mina vänner, min livs kärlek, mitt jobb min utbildning som det går utmärkt med.. Visst är jag lycklig. Men solen har alltid fläckar.

 

Tänk om jag kunde skriva om allt.. Då skulle jag säkert få bra respons. Men är livrädd för oönskade kommentarer. Vill inte vara med om det. Då är det inte värt.